Andliga lagar finns dom?
Min fundering idag är om andliga lagar verkligen existerar. När man tänker på en andlig lag så kanske man vill jämföra den med någon fysisk lag typ gravitation eller einsteins relativitets teori eller någonting sådant. En lag som funkar överallt oavsett person eller plats.
Jag tror inte bibelns lagar som tillämpades i GT fungerade på exakt samma sätt utan det var ett sätt ur vilket man kunde närma sig Gud eftersom vägen inte var öppen genom Jesus. Då var offer och tionde och sabbat viktig tillsammans med en hel del andra lagar, regler och traditioner.
I och med Jesus så öppnades en ny och levande väg som handlar inte längre om min förmåga utan om Guds förmåga och hans möjlighet att frälsa mig.
Likadant med offer och tionde.
Gud är inte intresserad av om vi ger 1 procent 10 procent eller 100 procent för han har i kristus redan gett oss allt. Däremot så är givande ett sätt att utrycka sin tacksamhet till honom.
Och får man en större förståelse av vad det innebär då kommer man att ge med ett glatt hjärta eftersom man vet hur mycket han gett.
Just hjärtat är den avgörande punkten när det gäller givande. Att slentrianmässigt dra 10% av lönen med en suck varje månad funkar inte då är det bättre att ge något mindre och fråga Gud vad skall jag ge till? Be om att få någonting som man kan ge och välsigna.
Tittar man på en del församlingar i nya testamentet så ser man att för dom handlade det inte om att ge 10% utan man hade allting gemensamt och dom var ett hjärta och en själ.
Tyvärr så har undervisningen om tiondet separerats från resten av evangeliet och man har gjort en grej av att ge och sen begära skörd.
Hur kan vi begära någonting av Gud när han redan gett oss allt?
Hela bibeln är full av människor som blir välsignade av Gud och då utifrån att man ger sitt hjärta till honom och en del i det är att man ärar Gud med sina pengar, sin tid, sin kraft och så vidare därför att man förstår att man är stoft och bara genom honom kan man bli välsignad.
Det finns exempel i bibeln där Jesus helar på sabbathen någonting som fariseerna blir mycket upprörda över jag tror samma sak gäller tiondet.
Jesus säger också på ett ställe "Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten"
Det kristna livet handlar alltså främst om en relation med en levande gud inte om nycklar till seger eller steg till tro eller lagar för sådd och skörd. Sättet att närma sig Gud i NT är genom tro dels att han finns till och dels att han lönar dom som söker honom.
Inte utifrån vad jag kan ge eller prestera utan utifrån att han är nådefull och barmhärtig och vill förbarma sig över alla sina barn. När man inser att det finna många barn till Gud så inser man också att det är rätt att dela med sig av sitt överflöd därför att Gud älskar varje människa. Inte för att få tillbaka utan för att man har blivit given så mycket.
Det krävs inte längre offer av bockar eller kalvar eftersom vägen är öppen.
Det som behövs är tro och ett öppet hjärta.
Jag tror inte bibelns lagar som tillämpades i GT fungerade på exakt samma sätt utan det var ett sätt ur vilket man kunde närma sig Gud eftersom vägen inte var öppen genom Jesus. Då var offer och tionde och sabbat viktig tillsammans med en hel del andra lagar, regler och traditioner.
I och med Jesus så öppnades en ny och levande väg som handlar inte längre om min förmåga utan om Guds förmåga och hans möjlighet att frälsa mig.
Likadant med offer och tionde.
Gud är inte intresserad av om vi ger 1 procent 10 procent eller 100 procent för han har i kristus redan gett oss allt. Däremot så är givande ett sätt att utrycka sin tacksamhet till honom.
Och får man en större förståelse av vad det innebär då kommer man att ge med ett glatt hjärta eftersom man vet hur mycket han gett.
Just hjärtat är den avgörande punkten när det gäller givande. Att slentrianmässigt dra 10% av lönen med en suck varje månad funkar inte då är det bättre att ge något mindre och fråga Gud vad skall jag ge till? Be om att få någonting som man kan ge och välsigna.
Tittar man på en del församlingar i nya testamentet så ser man att för dom handlade det inte om att ge 10% utan man hade allting gemensamt och dom var ett hjärta och en själ.
Tyvärr så har undervisningen om tiondet separerats från resten av evangeliet och man har gjort en grej av att ge och sen begära skörd.
Hur kan vi begära någonting av Gud när han redan gett oss allt?
Hela bibeln är full av människor som blir välsignade av Gud och då utifrån att man ger sitt hjärta till honom och en del i det är att man ärar Gud med sina pengar, sin tid, sin kraft och så vidare därför att man förstår att man är stoft och bara genom honom kan man bli välsignad.
Det finns exempel i bibeln där Jesus helar på sabbathen någonting som fariseerna blir mycket upprörda över jag tror samma sak gäller tiondet.
Jesus säger också på ett ställe "Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten"
Det kristna livet handlar alltså främst om en relation med en levande gud inte om nycklar till seger eller steg till tro eller lagar för sådd och skörd. Sättet att närma sig Gud i NT är genom tro dels att han finns till och dels att han lönar dom som söker honom.
Inte utifrån vad jag kan ge eller prestera utan utifrån att han är nådefull och barmhärtig och vill förbarma sig över alla sina barn. När man inser att det finna många barn till Gud så inser man också att det är rätt att dela med sig av sitt överflöd därför att Gud älskar varje människa. Inte för att få tillbaka utan för att man har blivit given så mycket.
Det krävs inte längre offer av bockar eller kalvar eftersom vägen är öppen.
Det som behövs är tro och ett öppet hjärta.
Gäsp... dags o vända på dygnet igen.. :)
Börjar dagen med lite Dire Straits
Dagens fundering....
Luk 9:24 Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.
Detta bibelord hänvisar till så mycket i vårat liv.
Det handlar om att jag inte vill dela evangelium för det känns för privat eller så gör jag inte det för att risken är att jag förlorar mitt anseende i gruppen, på jobbet eller fritiden.
Det handlar om mina relationer med andra människor där jag vill undanhålla mina problem för mina vänner och jag vill bevara mitt anseende i gruppen.
Orsaken till detta är oftast att man blivit sårad och det i sin tur beror på att man slutat förtrösta på Guds nåd utan man har börjat leva ett lagiskt liv. Det yttre har blivit viktigare och hur man klär sig och vilka koder man följer i det sociala livet har blivit viktigare och hur man uppfattas av sin omgivning kort sagt egot har växt och Gud har förminskats.
Det handlar om strukturer och former som vi håller fast vid inom kristenheten och vi tror inte längre att det är ordet och anden som styr det kristna livet utan vi vill gärna ha egna tankar, ideer och uppbyggda instutitioner.
Det finns tankar och instutitioner som är inspirerade av Gud men dom får aldrig bli viktigare än Gud eller göra så att det inte längre är Gudsrelationen med människan som är i centrum utan den får ett eget liv.
Det handlar om att hålla fast vid det som varit, vid en känsla som man har haft eller en gammal Gudsupplevelse och därför förväntar man sig inte Gud kan komma på ett annorlunda sätt.
När man släpper detta då kommer livet tillbaka för liv flödar alltid utåt och när vi tillåter flödet komma in i våra liv då rensas mycket skit ut och behoven kommer mötas på ett annat sätt. Sen så betyder det att behoven kommer mättas eftersom du är jag och mitt är ditt.
För mig så talar den här versen om att vi kan välja själva. Vi kan välja att bevara det som har varit, våra liv, våran kraft och det tar mycket energi att hålla inne att försöka bevara och beskydda sådant som Gud har sagt att vi ska dö bort ifrån ja till och med sig själv.
Jag tror att detta kan vara olika på olika områden i livet, det finns områden där vi är fria och områden där vi är bundna.
Det kan vara så att vi vill bevara och beskydda Guds verk när det egentligen inte är vår uppgift utan vår uppgift kanske är att leda med anden och ordet.
Sant är att det finns mycket trygghet i ett sådant tänkande men det är en falsk trygghet som i slutändan leder till död.
Att ta emot Guds rike som ett barn har någon slags lekfullhet i sig tänker jag. Vi behöver inte längre bekymra oss så mycket om egot och våra reaktioner för när vi vandrar i ande så kommer dom vara rätt.
Livet blir lätt igen för allt det som vi vill och allt det som vi vill åstadkomma lägger vi i Guds händer och öppnar oss för att han kommer låta det ske i oss om vi tror på honom. Lite som ett barn som litar på att ens föräldrar förser och tar hand om det materiella medans det som är viktigt är lydnaden och kärleken.
I Sverige som är ett land där vi verkligen betonar trygghet så går den här undervisningen stick i stäv med det som många skulle tänka är förnuftigt och vettigt men efterföljelse har alltid ett element av att lämna och släppa.
Detta bibelord hänvisar till så mycket i vårat liv.
Det handlar om att jag inte vill dela evangelium för det känns för privat eller så gör jag inte det för att risken är att jag förlorar mitt anseende i gruppen, på jobbet eller fritiden.
Det handlar om mina relationer med andra människor där jag vill undanhålla mina problem för mina vänner och jag vill bevara mitt anseende i gruppen.
Orsaken till detta är oftast att man blivit sårad och det i sin tur beror på att man slutat förtrösta på Guds nåd utan man har börjat leva ett lagiskt liv. Det yttre har blivit viktigare och hur man klär sig och vilka koder man följer i det sociala livet har blivit viktigare och hur man uppfattas av sin omgivning kort sagt egot har växt och Gud har förminskats.
Det handlar om strukturer och former som vi håller fast vid inom kristenheten och vi tror inte längre att det är ordet och anden som styr det kristna livet utan vi vill gärna ha egna tankar, ideer och uppbyggda instutitioner.
Det finns tankar och instutitioner som är inspirerade av Gud men dom får aldrig bli viktigare än Gud eller göra så att det inte längre är Gudsrelationen med människan som är i centrum utan den får ett eget liv.
Det handlar om att hålla fast vid det som varit, vid en känsla som man har haft eller en gammal Gudsupplevelse och därför förväntar man sig inte Gud kan komma på ett annorlunda sätt.
När man släpper detta då kommer livet tillbaka för liv flödar alltid utåt och när vi tillåter flödet komma in i våra liv då rensas mycket skit ut och behoven kommer mötas på ett annat sätt. Sen så betyder det att behoven kommer mättas eftersom du är jag och mitt är ditt.
För mig så talar den här versen om att vi kan välja själva. Vi kan välja att bevara det som har varit, våra liv, våran kraft och det tar mycket energi att hålla inne att försöka bevara och beskydda sådant som Gud har sagt att vi ska dö bort ifrån ja till och med sig själv.
Jag tror att detta kan vara olika på olika områden i livet, det finns områden där vi är fria och områden där vi är bundna.
Det kan vara så att vi vill bevara och beskydda Guds verk när det egentligen inte är vår uppgift utan vår uppgift kanske är att leda med anden och ordet.
Sant är att det finns mycket trygghet i ett sådant tänkande men det är en falsk trygghet som i slutändan leder till död.
Att ta emot Guds rike som ett barn har någon slags lekfullhet i sig tänker jag. Vi behöver inte längre bekymra oss så mycket om egot och våra reaktioner för när vi vandrar i ande så kommer dom vara rätt.
Livet blir lätt igen för allt det som vi vill och allt det som vi vill åstadkomma lägger vi i Guds händer och öppnar oss för att han kommer låta det ske i oss om vi tror på honom. Lite som ett barn som litar på att ens föräldrar förser och tar hand om det materiella medans det som är viktigt är lydnaden och kärleken.
I Sverige som är ett land där vi verkligen betonar trygghet så går den här undervisningen stick i stäv med det som många skulle tänka är förnuftigt och vettigt men efterföljelse har alltid ett element av att lämna och släppa.
A serious man
A serious man så rolig och tragisk,plötsligt så känns mitt liv problemfritt :)
Dagens fundering...
" En kristendom som reduceras till moral leder ofrånkomligt till modlöshet och ofta till förbittring."
"Men kärnan i det kristna glädjebudskapet är att det inte är genom vår egen förmåga vi kan handla sant kristet - det är jesus som skall handla i och genom oss. Kristendomen är i första hand mystik och i andra hand etik"
" I detta perspektiv kan även synden bli ett positivt element. När du upptäcker att du, på ett eller annat sätt, vänt dig bort från Gud , är det bara destruktivt om du bittert beklagar ditt elände. Men det är konstruktivt om du låter ditt syndamedvetande bli en larmsignal som påminner dig om att du skall lita mer på Gud , att du behöver andens kraft"
Wilfrid stinissen.
"Men kärnan i det kristna glädjebudskapet är att det inte är genom vår egen förmåga vi kan handla sant kristet - det är jesus som skall handla i och genom oss. Kristendomen är i första hand mystik och i andra hand etik"
" I detta perspektiv kan även synden bli ett positivt element. När du upptäcker att du, på ett eller annat sätt, vänt dig bort från Gud , är det bara destruktivt om du bittert beklagar ditt elände. Men det är konstruktivt om du låter ditt syndamedvetande bli en larmsignal som påminner dig om att du skall lita mer på Gud , att du behöver andens kraft"
Wilfrid stinissen.
Ny soffa...
Brorsan tog sig tid och släpade hem min nya soffa som han hjälpt mig plocka ut på EM i Uppsala och jag e väldigt nöjd :) Tacksamhet :)
Yes
Yes snart e det mötesdags cant wait... vi har haft uppehåll men äntligen får man samlas igen i Kyrkan.
Begreppsförvirring?
Det talas mycket om att kristna är dömande detta har jag hört från både kristna och icke kristna. I Lukas 6:37 säger Jesus
”Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända”
Jag kommer ihåg att vi hade en diskussion utifrån detta bibelord i min cellgrupp och det vi kom fram till var att döma någon handlar alltid om att på något sätt utmäta ett straff.
Dvs jag vill att du skall straffas för din överträdelse mot mig.
Det finns många liknande bibelord och tyvärr så har dessa ord kidnappats av kristna för att ge sken av att fromhet är lika med att acceptera allt och alla människor.
Likadant inom vissa rörelser så använder ledningen dessa ord tillsammans med det man kallar sin tjänstegåva för att styra och ställa och förändra i människors liv utan att bry sig om den frukt det skapar.
Både dömande och underordnande är ord som använts felaktigt av vissa rörelser och båda har lett till att frukten uteblivit. Att människor känner sig fågna i ett system och i en form där man inte längre känner att man kan lita på sina egna instinkter och tankar.
För den människa som vandrar i ande så är man fri både att uppmuntra men även att tillrättavisa och att själv ha ett ansvar inför Gud.
Det finns ett oerhört bra exempel i Jesus han var inte bara en fridfull människa som gick om kring och gjorde gott utan överallt där han gick fram blev det uppståndelse och motstånd speciellt från det lagiska prästerskapet.
Gud kallar alltid kristna till att reagera både i församling och utanför församling. I och med kristus så har vi på nytt samma ställning inför Gud och det kommer inte an på om någon kallar sig pastor, biskop eller påve vi kommer alla dömas inför Gud för våra gärningar.
En annan typ av felaktigt underordnande är att acceptera situationen man står i angående relationer, arbete, ekonomi och så vidare, Gud kom för att i Kristus ge oss kraft att förändra inte bara våra liv utan andras runt omkring oss.
Allt detta är bara möjligt i dha kraft inte genom några visa formler eller fromma gärningar.
Bifogar en liten länk som är intressant
”Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända”
Jag kommer ihåg att vi hade en diskussion utifrån detta bibelord i min cellgrupp och det vi kom fram till var att döma någon handlar alltid om att på något sätt utmäta ett straff.
Dvs jag vill att du skall straffas för din överträdelse mot mig.
Det finns många liknande bibelord och tyvärr så har dessa ord kidnappats av kristna för att ge sken av att fromhet är lika med att acceptera allt och alla människor.
Likadant inom vissa rörelser så använder ledningen dessa ord tillsammans med det man kallar sin tjänstegåva för att styra och ställa och förändra i människors liv utan att bry sig om den frukt det skapar.
Både dömande och underordnande är ord som använts felaktigt av vissa rörelser och båda har lett till att frukten uteblivit. Att människor känner sig fågna i ett system och i en form där man inte längre känner att man kan lita på sina egna instinkter och tankar.
För den människa som vandrar i ande så är man fri både att uppmuntra men även att tillrättavisa och att själv ha ett ansvar inför Gud.
Det finns ett oerhört bra exempel i Jesus han var inte bara en fridfull människa som gick om kring och gjorde gott utan överallt där han gick fram blev det uppståndelse och motstånd speciellt från det lagiska prästerskapet.
Gud kallar alltid kristna till att reagera både i församling och utanför församling. I och med kristus så har vi på nytt samma ställning inför Gud och det kommer inte an på om någon kallar sig pastor, biskop eller påve vi kommer alla dömas inför Gud för våra gärningar.
En annan typ av felaktigt underordnande är att acceptera situationen man står i angående relationer, arbete, ekonomi och så vidare, Gud kom för att i Kristus ge oss kraft att förändra inte bara våra liv utan andras runt omkring oss.
Allt detta är bara möjligt i dha kraft inte genom några visa formler eller fromma gärningar.
Bifogar en liten länk som är intressant
Jul i Borås...
Jag har haft en härlig Jul i Borås med massa snö god mat och trevliga människor.
Tacksamhet till den högste är allt man kan ge för att han gav allt.
Tacksamhet till den högste är allt man kan ge för att han gav allt.
Skön musik
Söndagspredikan...
Idag var jag på Mikaelskyrkan och hörde Olov predika om omvändelse enligt biblisk modell. Att vända om från döda gärningar som i gamla testamentet främst handlade om lagen och det gamla förbundet och vända sig mot goda gärningar som Gud har förberett för oss. Det handlar dels om att handla på det Gud lagt i ens personlighet men även personliga tilltal som kan ha kommit profetiskt.
Jag tror han sa att det var Augustinus som pratade om att vi är inkrökta i oss själva och Gud vill att vi ska bli utåtriktade och fria från oss själva att göra goda gärningar och det som Gud vill.
Det handlar även om omvändelse från avgudar som till exempelvis kan vara musik.
Därför hade vi även bikt idag, helt underbart. Gud gör massor känns det som just nu i kyrkan en del är nästan lite svårt att tro på men när man ger dha fritt spelrum så händer det saker.
Ef 2:8-10 och Jer 2:12f var bibelorden idag.
Jag tror han sa att det var Augustinus som pratade om att vi är inkrökta i oss själva och Gud vill att vi ska bli utåtriktade och fria från oss själva att göra goda gärningar och det som Gud vill.
Det handlar även om omvändelse från avgudar som till exempelvis kan vara musik.
Därför hade vi även bikt idag, helt underbart. Gud gör massor känns det som just nu i kyrkan en del är nästan lite svårt att tro på men när man ger dha fritt spelrum så händer det saker.
Ef 2:8-10 och Jer 2:12f var bibelorden idag.
Kom var vårt ljus...
Herre kom var vårt ljus, ställ din tron mitt ibland oss så att vi kan se ljus, så att våra hjärtan kan få liv igen, så att det som är torrt och kallt får vakna, så att marken kan bli mjuk, så att ditt levande vatten får fylla oss, så att vi kan se ditt liv och vara liv.
Ty ditt är riket makten och härligheten i evighet.
Amen.
Ty ditt är riket makten och härligheten i evighet.
Amen.
Aaaaaahhhhwwhhh
what about the love and what about dicipline?
Att falla...
I den gågna veckan har jag flera gånger fått höra om att falla bort från förståelsen för att få en andlig förståelse.
Eva Cronsioe skriver i Dagen om S J Kadowski som börjar förstå att Jesu liknelser kan liknas vid koaner som inom zen buddismen är gåtor som inte går att lösa på naturlig väg och därför spränger begränsningarna i tanken och man får en ny sorts förståelse. Denna uppenbarelse leder honom sedan vidare in i kyrkan och aktiv tjänst som katolsk präst.
I boken Kristen i landet lagom skriver Runar Eldebo om Nicodemus som en man med mycket förståelse och visdom vars största rädsla i livet är att falla. På många sätt liknar han människor i en sekulariserad värld där förståelse och kunskap är den största tillgången och kontroll är sättet på vilket man lever sitt liv. Detta skulle även kunna kallas humanism och kristna fastnar även dom lätt i den fällan.
Att ha kunskap i biblen är absolut inte samma sak som att känna Gud utan det kan lika gärna leda bort från Gud.
Jesus utmanar all den kunskap som Nikodemus besitter genom att säga
- Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.
Han har ett val han ställs inför. Att stå eller falla. Att inse att all min kunskap inte räcker och all min förståelse inte är nog. Det handlar om ett annat rike med andra lagar och andra mål.
Slutligen så lyssnade jag till Jonny Foglander häromdagen när han undervisade utifrån ordet i Joh 8:56 där Jesus säger :Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
Dom orden var nästan i princip att häda allt det som Judendomen stod för. Att äta en annan människas kött var bland den värsta synden man kunde begå som Jude.
Inte konstigt att MÅNGA lärjungar lämnade. Den mentala förståelsen fanns inte där helt enkelt och Jesus erbjuder ingen förklaring vad man kan se utifrån det som står i stycket. Utan det måste varit en medveten provokation för att se om dom var innanför eller utanför.
Om dom stog kvar i sin mänskliga vishet eller föll och hoppades att det skulle bära. Att nåden skulle bära.
Eva Cronsioe skriver i Dagen om S J Kadowski som börjar förstå att Jesu liknelser kan liknas vid koaner som inom zen buddismen är gåtor som inte går att lösa på naturlig väg och därför spränger begränsningarna i tanken och man får en ny sorts förståelse. Denna uppenbarelse leder honom sedan vidare in i kyrkan och aktiv tjänst som katolsk präst.
I boken Kristen i landet lagom skriver Runar Eldebo om Nicodemus som en man med mycket förståelse och visdom vars största rädsla i livet är att falla. På många sätt liknar han människor i en sekulariserad värld där förståelse och kunskap är den största tillgången och kontroll är sättet på vilket man lever sitt liv. Detta skulle även kunna kallas humanism och kristna fastnar även dom lätt i den fällan.
Att ha kunskap i biblen är absolut inte samma sak som att känna Gud utan det kan lika gärna leda bort från Gud.
Jesus utmanar all den kunskap som Nikodemus besitter genom att säga
- Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.
Han har ett val han ställs inför. Att stå eller falla. Att inse att all min kunskap inte räcker och all min förståelse inte är nog. Det handlar om ett annat rike med andra lagar och andra mål.
Slutligen så lyssnade jag till Jonny Foglander häromdagen när han undervisade utifrån ordet i Joh 8:56 där Jesus säger :Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
Dom orden var nästan i princip att häda allt det som Judendomen stod för. Att äta en annan människas kött var bland den värsta synden man kunde begå som Jude.
Inte konstigt att MÅNGA lärjungar lämnade. Den mentala förståelsen fanns inte där helt enkelt och Jesus erbjuder ingen förklaring vad man kan se utifrån det som står i stycket. Utan det måste varit en medveten provokation för att se om dom var innanför eller utanför.
Om dom stog kvar i sin mänskliga vishet eller föll och hoppades att det skulle bära. Att nåden skulle bära.
